Entreprenörer bygger flygplanet medan de faller!

Bergspasset är porten till Alperna och där nere i dalen slingrar väg och järnväg, och en bred flod. På andra sidan bergen ligger Tyskland, en timmes tågresa till München. Bakom ryggen de österrikiska Alperna. Åt det hållet blir det vitare och vitare bergstoppar. Åt andra hållet grönare och grönare slättlandskap. Fin utsikt åt båda håll från den lilla orten precis vid bergets fot! Även när man går omkring på de vindlande små gatorna eller står på bron över floden som är överbelamrad med prunkande blomlådor, såna som bara verkar finnas i Österrike. Men bara en liten tur upp upp upp med linbanan och vips kan man beundra denna utsikt med en helt annan horisont! Att vandringskängorna hängde på gärdsgården där gjorde det ju praktiskt omöjligt att inte ta kort.

I mitt arbete med förändringsprocesser brukar jag tänka ”på kort sikt”, ”på medellång sikt” och ”på lång sikt”. Lite som en sparare på börsen. I dessa tider gör man absolut bäst i att spara på lång sikt…. Om man inte kan konsten att blanka för då spelar det ingen roll om kurvan går upp eller ner, man tjänar pengar ändå. För min del, i mitt jobb, finns ju inte möjligheten att gambla med människors hälsa och utveckling, som vissa gör med sina pengar, så jag måste utgå från det jag vet och inte ta några onödiga risker. Från evidens och på grunden beprövad erfarenhet fattar psykologen sina beslut. Trots att horisonten ibland är kort och pusselbitarna för få måste jag försöka se vägen framåt och ge något råd som tar processen åt rätt håll.

Jag längtar ofta efter en längre horisont, även i privatlivet! Att man skulle få glänta på framtiden och se lite längre fram, kanske få en hint om facit, hur blir det? Hur gick det sen? Istället är det snabba puckar, korta perspektiv och egentligen chansar man hela tiden. Hur fattar man beslut egentligen? Enligt de kloka är det en kombination av magkänsla och rationellt tänkande. Betydligt oftare än man tror är det magkänslan, eller det intuitiva som styr. Eftersom vi alla är otroligt närsynta i tillvaron och ändå tvingas gå åt något håll får vi använda alla kompasser vi har, leta efter vägskyltar och fråga andra om vägen. Överdrivna analyser hinns inte alltid med. Stora beslut fattas på ena benet i språnget.

Nyligen hörde jag någon säga att ”entreprenörer bygger flygplanet när de faller!” Sa klick direkt, fattade precis. Mitt i prick!! Även mammor gör samma sak är min erfarenhet. Och likadant i kärleksrelationer, bara att kasta sig ut och i bästa fall go with the flow. Inget facit och inga garantier. Motsatsen till att sitta på en bergstopp i en toppstuga och andas klar luft i djupa kontrollerade andetag, samtidigt som knaprar på en frasig apfelstrudel, luftar fötterna och smuttar på kaffet i lugn och ro, innan nästa etapp på vandringen, med blicken mot en vidsträckt horisont, ända bort i fjärran.